Ekonomiska frizoner

Ekonomiska frizoner har funnits sedan andra världskriget, men det var inte förrän på 80-talet som tillväxten satte fart ordentligt. En ekonomisk frizon är ett avgränsat område inom ett land, med undantag från den nationella lagstiftningen. Syftet med frizonerna är att locka utländska investerare till landet och öka tillväxten i landet.

Frizonernas storlek kan variera stort, allt ifrån enskilda fabriker med ett hundratal anställda till hela städer såsom i Hong Kong. Det finns många benämningar på frizonerna. På engelska brukar man säga export processing zone (EPZ), free trade zone eller industrial park. I Latinamerika används oftast uttrycken maquiladora, maquila eller zona franca.

 

De utländska företagen erbjuds mycket förmånliga villkor om de förlägger sin produktion i frizonerna. Villkoren varierar från land till land, men kan exempelvis innebära skattebefrielser, fri in- och utförsel av alla insatsvaror och producerade varor, speciella tariffer på infrastruktur såsom vatten, el, lokaler samt hjälp med marknadsföring och personalanskaffning, ofta är det förbjudet att organisera sig fackligt i frizonerna.

43 miljoner människor arbetar idag i de 2700 ekonomiska frizoner som man uppskattar finns runt om i världen idag. De flesta ekonomiska frizonerna finner man i Asien och Central Amerika. Men de ekonomiska frizonerna är också ett väletablerat fenomen i andra delar av världen. I Europa finns det exempelvis idag 50 ekonomiska frizoner. Majoriteten av de som arbetar i frizonerna är kvinnor. Lönerna är ofta låga, länderna bjuder under varandra i löne- och arbetsvillkor för att locka till sig investerare. Många av arbetarna bor också i frizonerna då de ibland ligger avskilt. Arbetsvillkoren i frizonerna är ofta undermåliga.